Tacka dig då och välkomna framtida du, allt du har är nu

Foto:Hannele Saarinen

Jag var kring 10 år när jag tog på mig joggingskorna och sprang ”rundan” på grusvägen som sträckte sig genom skog och öppna fält. Jag stannade efter halva vägen och sparkade flera gånger allt jag kunde på ”mitt träd” för att sen springa hem igen. 

Jag hittade något som fungerade på mörkret som fanns i mig, som inte annars fick ta plats, som inte fick synas. Min hemlighet. 

Min hemlighet var det självhat som började växa sig starkare och övertygelsen om att inte vara älskad började bli ett faktum. 

Att gång på gång uppleva övergrepp och trauman på de platser där jag skulle vara trygg gav mig många kreativa lösningar, många av dessa lösningar har varit destruktiva. 

Idag har jag hittat många nya sätt och kommit ”så långt” som man säger vilket gör att jag glömmer bort ibland hur långt jag faktiskt kommit. 

Så långt att när jag använder någon av mina mindre bra överlevnadsstrategier dömer mig själv så hårt att jag riskerar att fastna i mörkret likt en hamster i ett hamsterhjul.

Att då använda en mindre bra överlevnadsstrategi som inte dödar dig är just då, precis vad det är, en överlevnadsstrategi, du behövde plocka upp just då, och det är ok! Du är ok ! Förlåt dig själv och fortsätt gå.

Så tack du modiga kreativa makalösa tidigare version av dig själv som överlevde det där mörkret du gick igenom. 

Och välkommen du framtida människa som ska blomma ut om och om igen.

Du är här nu.

Var snäll mot dig, du är tillräcklig och perfekt i din imperfektion!

Kärlek & ljus, Sabina 

© Copyright Inget är omöjligt AB

Att vara tydlig

Foto: Hannele Saarinen

Lätt som en plätt tänker någon medans en annan aldrig riktigt reflekterat över vad det innebär att vara tydlig eller är det den som säger lätt som en plätt som aldrig reflekterat? 

Hur tydlig är du? 

För att kunna uttrycka tydlighet kan vi behöva träna på vår tydlighet och det krävs en djupare förståelse för oss själva och våra behov, vad som ligger bakom vårt sätt att uttrycka oss och våra beteenden.

Här följer ett litet exempel taget från min främsta kunskapskälla i personlig utveckling som självklart är mina egna erfarenheter tillsammans med utbildning, terapier och coaching genom åren.

Exempel; Jag får ett telefonsamtal från någon som jag inte vill prata med, anledningen har kunnat variera från att vilja vara själv till att ha känt mig sårad. Jag väljer att inte svara, kanske flera gånger, inombords byggs det upp en lätt ångest och jag funderar på diverse svar jag kan framhäva för att ursäkta mitt undvikande beteende. Svar som inte är sanna. Jag skjuter upp ett eventuellt samtal eller sms till senare och därmed även ångesten som får ligga kvar och gotta sig i mig.

Och hur kommer det sig nu att jag har betett mig så här ?

För att kunna förstå mig själv bättre har jag utifrån situationer där jag har svårt att vara tydlig med mina behov och vad jag vill, svarat på några frågor kring dem för att se och känna efter vad som ligger bakom. Svaren nedan kopplar jag till exemplet för att förhoppningsvis göra det tydligare för er 😉

Vad är jag rädd för?

Jag är rädd för att ifrågasättas om jag uttrycker mitt behov av att vilja vara ifred, inte vara tillgänglig, rädd för konflikt, rädd för att inte vara tillräcklig för den andres behov och därmed känna mig värdelös vilket likställs med att bli övergiven för mig.

Vad är mitt grundantagande?

Det är ett ”grundantagande” jag tog med mig som barn, att om jag inte är alla till lags så blir jag övergiven och det är den största rädslan av dem alla.

Om jag kan förstå mina ”grundantaganden” som leder till mina inlärda beteenden så kan jag med lite mod börja ifrågasätta dem och se orimligheten i mina eventuella reaktioner i de situationer jag idag ställs inför och träna på att uttrycka mina behov och därmed bli tydligare i mitt uttryck.

Kan jag göra något nästa gång en liknande situation dyker upp?

Ja, jag kan träna på att först och främst se den och känna igen situationen och känslorna som kommer med den. Iaktta, känna, acceptera och förstå att den där lilla personen i mig är så där rädd nu igen. Låta henne bara vara det en stund. Sen kan vi träna på att säga precis som det är. 

______________________________________________________________________________

Det kommer finnas en känsla av motstånd när du gör något som du inte är van vid att göra men du kan besegra det motståndet genom att dela upp din träning i flera steg, så många som du behöver.

Ett första steg skulle kunna vara att prata med någon om att du nu sett situationen dyka upp och dela med dig av dina rädslor. Ett andra steg skulle kunna vara att sms: a ”jag orkar inte prata just nu” och ett tredje kanske skulle vara att svara när samtalet kommer och säga som det är.

Jag lovar att för varje gång du står upp för dig själv och dina behov så kommer världen inte att rasa samman men du kommer att bli friare och så mycket mer av dig och den du vill vara!

Så, finns det någon situation i ditt liv som kanske är återkommande där du önskar att du kunde vara mer tydlig med dina behov och ha förmågan att uttrycka det?

Vad är du rädd för? Vad är grundantagandet bakom din rädsla? Och vad kan du träna på nästa gång situationen dyker upp?

Nu när du ser det, hur tydlig önskar du vara?

Kärlek & Ljus, Sabina

© Copyright Inget är omöjligt AB