I våra verksamheter och företag pratar vi SMART:a mål vilket innebär Specifikt; Mätbart; Accepterat; Realistiskt och Tidsatt mål och skillnaden för den personliga utvecklingen är knapp då ju tydligare mål du har och som du givetvis själv satt utefter dina förutsättningar och accepterat ökar chansen för att du ska uppnå dem. Men hur mäter vi dem? När vet vi om de frön vi sått burit frukt då målen i sig kanske inte går att mäta i prestationer, materiella ting eller siffror i en årsredovisning? När målen berör våra känslor och beteenden, hur mäter vi då? 🤔
Med vila och uppmärksamhet, precis som i verksamheten måste vi komma in i ”lunken” och den vardagliga verksamheten för att se om det vi aktivt arbetat för har slagit igenom. Det krävs alltså en viss tid för att rättvist kunna mäta genomslaget av det vi tränat på, och en stor dos tålamod, kärlek och omtanke för utrymmet att få falla längs vägen och ändå kunna se och mäta framstegen. 🧗♂️
När du sedan repeterat, gjort om, gjort nytt precis så många gånger som du behöver och det stora steget över tröskeln helt plötsligt går på rutin, ja då, om du är uppmärksam står du där i en situation en dag, och bara är genom situationen och så får du ett litet ”aha” och minns att situationen för några år eller månader sedan var nästintill en omöjlighet för dig att känslomässigt hantera så som du önskade, voilá! Du klarade det!Stanna upp! Omfamna, bekräfta och känn i hjärtat den kärlek du behövde som mest då du inte hade förutsättningarna för vad du förmår idag, du gjorde det, var stolt✊❤️
Vi kan behöva ta många motvilliga steg i vår personliga utveckling som innebär olika nivåer av obehag för att kliva in i möjligheter vi önskar och som är bättre för oss men vi behöver också därtill kliva in i vila och undvika att forcera för att förmå se framstegen.
Häromdagen upplevde jag så starkt detta i en väldigt vardaglig situation och det har hänt mig så många gånger senaste åren då jag fortsätter blomstra och få skörda framstegen som kommer efter hårt arbete men sist och inte minst i modet att sakta men säkert stanna upp och våga kliva in i vila. Att inte fixa, att inte ständigt ha mig själv som ett pågående renoveringsprojekt med akut vattenskada utan mer som en vacker trädgård som vattnas emellanåt och däremellan får tid att blomstra i ett kärleksfullt utrymme av acceptans för allt som är jag.🥰
I den vilan finns utrymmet att förankra allt hårt arbete och förmågan att se dina framsteg, så nu önskar jag dig en tid av vila oavsett om du har semester eller ej, prioritera din vila utefter dina förutsättningar. Vad behöver du?🌱
Jag behöver en paus från sociala medier och prestation. Jag behöver möta längtan i mitt inre, lekfullhet och kreativitet i kravlös form. Jag behöver meditation, nära relationer, samtal och allt som är äkta, jag behöver människor utan filter. Jag behöver doppa fötterna i vatten vid strandkanten och i sorg. Jag behöver omfamna glädjen till livet och njuta av stunderna som ges. Jag behöver vila. 💖
Kram på er! Vi ses i Augusti ❣️
Kärlek & Ljus,
Sabina Fredes